Tisdag

Dagens arbete började vid kvart över åtta på morgonen. Redan strax före åtta kom det trafikstörningsmeddelande om att det var spänningslöst mellan Västerås och Kolbäck. Jag skulle köra till Linköping så jag förstod att det skulle innebära försening för mig.

Vid halv nio dök mitt tåg upp på spår 4b. Det var en av de röda Reginorna som tidigare gick på Upptåget men som nu förts över till UVEN.

Jag bytte av föraren som kört från Sala och satte mig i förarsätet. Det visade sig vara ett kontaktledningsfel i höjd med Godsbangården som ställde till det, men felavhjälpning var på gång.

Klockan nio hade man isolerat felet så det gick att använda ett av spåren förbi platsen och vi fick åka iväg 25 minuter senare än planerat.

Längs vägen kunde vi ta in lite tid trots att det blev tågmöten på andra ställen än de planerade. När vi ankom spår 3 på Linköping C vid fem över elva var det 16 minuter senare än tidtabell.

När tågsättet var synat körde jag bort till verkstaden och parkerade på anvisat ställe. Nu väntade en och en halv timmes rast i Personallokalerna och då blev det lunch i form av matlåda.

Kvart i ett stod jag vid spår 4 när en ER1-a från Sala rullade in. Jag tog över och gick till andra änden för att förbereda avgången.

Vid tio över ett var tiden inne och vi åkte iväg. Vi fick ett godståg framför oss in mot Katrineholm och tappade några minuter på det. Snart låg vi dock enligt tidtabell igen.

När vi sedan stannade på spår 2 på Västerås C var det nästan 10 minuter senare än planerat. Detta berodde på att vi fick vänta några minuter i Dingtuna på mötande tåg eftersom det fortfarande var enkelspårsdrift förbi kontaktledningsfelet. Dessutom fick vi åka via Godsbangården för att ta oss förbi det hela.

När jag lämnat över till näste förare gick jag upp till Personallokalerna för att ha en timmes rast.

Fem över halv fem stod jag vid spår 3 när en kollega ankom med en X40-mult från Stockholm. Under tiden som resenärerna lämnade tågsättet gick jag in i en av mitthytterna och kopplade isär fordonen.

Det bakre fordonet – en trevagnars X40 – skulle avgå tillbaka mot Stockholm efter en halvtimme och en annan kollega fick ta hand om detta. Jag skulle köra det främre fordonet – en tvåvagnars X40 – till Arboga efter 15 minuter.

När tiden var inne stängde ombordaren dörrarna och så åkte vi iväg. Efter uppehållet i Köping ankom vi till spår 1 i Arboga efter knappt en halvtimmes körning.

Jag bytte ände och gjorde mig klar. Tjugo i sex slog signalen om till grönt och vi lämnade Arboga.

Väl tillbaka i Västerås – nu på spår 1a – lämnade jag över till samma kollega som ankom från Stockholm för en och en halv timme sedan. Han hade nu haft sin rast och skulle köra ytterligare ett ”varv” till Stockholm och tillbaka.

Mitt arbete för dagen var avklarat och jag gick för att byta om.