Fredag

Det skulle bli en lång dag även idag. Alla datorer på SJ ska bytas ut och idag var det dags för oss i Västerås att få nya datorer. Jag åt också lunch på jobbet.

Mot kvällningen skulle jag byta av en förarkollega som var ute och provkörde ER1 mellan Eskilstuna och Gnesta via Södertälje. Dock låg provkörningarna bra till i förhållande till tidtabellen så redan vid halv tre liftade jag med en X12-a för att ta mig till Eskilstuna. Väl där dröjde det inte länge innan kollegan och ER1-an rullade in till spår 2.

Det var inte dags för mig att byta av ännu så kollegan fick köra och jag åkte med. Precis som när jag körde i tisdags var det trycktäthetssystemet som testades i tunnlarna. När vi kom till Södertälje bytte vi ände så att vi kunde köra till Gnesta.

I Gnesta bytte vi ände igen men fick stå kvar där så att det skulle finnas ett ledigt spår i Södertälje när vi kom dit och så att vi inte skulle störa andra tåg.

När vi bytte ände tog jag över och kollegan avvek för att åka hem. Vi låg fortfarande väldigt bra tidsmässigt och jag gjorde misstaget att tänka att det skulle bli en tidig kväll.

Allt gick bra tills vi passerade Kjula i 200 km/h. Plötsligt tappade vi kontaktledningsspänningen och samtidigt kom ett larm om att strömavtagaren havererat. Suck! Normalt är det ingen katastrof eftersom vi har två strömavtagare, men dessvärre hade precis samma sak inträffat igår med den andra.

Vi hade fortfarande hög hastighet men så fort vi var tvungna att stanna skulle vi inte komma längre utan hjälp. Jag ringde Fjärren och meddelade vårt dilemma. Vi hade inte alls långt kvar till Eskilstuna nu och det är en lång nedförsbacke in mot stationen. Fjärrtågklareraren fixade så att vi skulle komma ut på godsbangården för att vi inte skulle stå och blockera på Centralen. Hade det dessutom inte funnits en signal i slutet på godsbangården hade vi kunna rulla rakt in på vårt parkeringsspår. Nu var vi tvungna att stanna före signalen annars hade tågskyddssystemet nödbromsat oss – och det betydde naturligtvis att nu stod vi där vi stod. Som tur var inte så mycket i vägen i alla fall.

Green Cargo har växlingspersonal i Eskilstuna, men eftersom det var fredag hade de precis slutat och åkte hem. Det stod en massa lok parkerade där, men alltså ingen personal på plats.

Vårt närmaste reservlok fanns i Hagalund men det fanns ingen personal som kunde köra det till Eskilstuna utan i så fall hade jag behövt ta mig dit för att hämta det. Det skulle ha tagit flera timmar. Det snabbaste sättet var att vänta ungefär två och en halv timme tills ett loktåg skulle parkeras för natten i Eskilstuna. Då skulle vi kunna låna ett av de bägge loken för att putta in ER1-an på vårt parkeringsspår.

Sagt och gjort – tillverkarens fordonsansvarige och jag gick till Personallokalerna i stationshuset och väntade där.

Strax före klockan nio ankom loktåget till spår 1 och när föraren kört ner till spår 33 på uppställningsbangården kunde vi koppla loss det bakre loket. Vi körde bort till spår 23 där ER1-an stod, kopplade på övergångskopplet och puttade sedan in fordonet på spår 30 som var vår parkering.

Sen återstod bara att köra tillbaka loket till spår 33 och koppla ihop igen. När allt var klart skyndade jag mig tillbaka till spår 3 på Eskilstuna C där dagens sista tåg mot Västerås var i antågande. Med några minuters marginal hann jag med tåget för att ta mig hem.

Tjugo i elva steg jag av på spår 4b i Västerås och gick för att byta om.

I morgon ska vi bogsera ER1-an till verkstaden.