Torsdag-fredag

Jag började alltså inte förrän vid niotiden på kvällen, så jag hade hela dagen ledig innan det var dags att gå till jobbet.

Vid tjugo över nio ankom en X40 från Stockholm och jag tog över från kollegan som kört. När avgångstiden var inne stängde ombordaren dörrarna och så var vi på väg. Det här var dagens sista tåg till Ludvika.

Det är hela tolv uppehåll längs vägen det vill säga ganska pendeltågslik körning. X40 är inte direkt byggd för att vara pendeltåg med många stopp, starter och dörröppningar, men har man en vaken och alert ombordare så kan man göra stoppen väldigt effektiva ändå. Det underlättar naturligtvis också att det inte är så väldigt många resenärer som åker på den här turen – särskilt nu under sommaren.

I Virsbo mötte vi planenligt sista tåget från Ludvika – det som jag har kört ett antal gånger nu. I Söderbärke fanns varken av- eller påstigande så där rullade vi bara sakta förbi och i Smedjebacken kom Lokaltågklareraren ut och gav “Handsignal körtillstånd” så att vi kunde fortsätta sista sträckan.

Till Ludvika ankom vi enligt tidtabell vid tio över elva. Jag har inte kört X40 så där väldigt ofta till Ludvika men det här var nog första gången som jag var exakt i tid med en sådan.

När ombordaren synat igenom vagnarna stängde vi dörrarna och begav oss bort till hotellet för att få lite sömn.

Det här är ingen egentlig överliggning eftersom det är för kort nattvila – knappt sex timmar – så det räknas “bara” som rast under natten och alltså får inte längden på arbetspasset vara mer än 12 timmar.

Vid kvart över fem hade jag gjort mig i ordning igen och ätit min frukostpåse och var tillbaka vid tågsättet på spår 2 där jag lämnade det. Nu gjorde jag en dygnsklargöring och när den var klar öppnade jag dörrarna så att resenärerna kunde få gå ombord.

Vid fem över sex blev det avgång och även nu på morgonen flöt allt på väldigt bra. Vi fick vänta några minuter på mötande tåg i Hallstahammar och blev därför ett par minuter sena till Västerås C vid kvart i åtta. När vi stannat på spår 3a och öppnat dörrarna kunde en annan X40 som stått och väntat på spår 3b köra fram och koppla ihop – “multa” – för att få fler vagnar när tåget sedan skulle fortsätta till Stockholm.

Jag lämnade över till kollegan som skulle köra vidare och gick till Personallokalerna för att ta en kopp kaffe innan jag gick för att byta om. Nu väntar en jobbarhelg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

15 − 9 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.