Det blev lite sovmorgon fastän det var arbetshelg. Passet började vid tio över tio så jag behövde inte gå upp så väldigt tidigt.
Vid fem i halv elva stod jag nere vid spår 2 då en kollega som kört från Linköping stannade med en X50. Jag tog plats i förarstolen och snart var vi på väg mot Sala.
När vi stannat på spår 2 på Sala station bytte jag ände och utförde kontrollerna före körning. Fem över blev det avgång och idag skulle jag köra ända till Linköping.
Körningen flöt på och allt gick enligt planen. Till spår 3 på Linköping C ankom vi punktligt vid tio i två.
När tågsättet var synat stängde jag dörrarna och körde bort till verkstaden och parkerade enligt anvisning.
Som vanligt hade jag en och en halv timmes rast och då gick jag till Personallokalerna för att äta min matlåda.
Tanken var att jag skulle byta av nästa UVEN-tåg vid plattform och sedan köra samma fordon norrut igen. Dock ringde Operativa Personalledningen när jag satt i lunchrummet och meddelade att det blivit ändrat.
Det var så många resenärer bokade så Fordonsledningen hade beslutat att jag skulle ha en X50-mult tillbaka. Jag skulle ha samma fordon som jag kört ner till Linköping plus en Regina som varit inne på verkstaden.
Verkstadspersonalen skulle multipelkoppla fordonen men jag behövde dygnsklargöra det som varit på verkstaden.
Strax efter klockan tre gick jag tillbaka till verkstaden för att klargöra. När jag var färdig körde jag fram till spår 3 för att låta alla väntande resenärer stiga ombord.
Ombordpersonalen dök också upp och vid fem över fyra var det dags för avgång.
Det är inte ofta jag får köra multipelkopplade Reginor – eller X12 heller för den delen. Nu har Trafikverket låtit förlänga plattformarna i Kvicksund och Ransta eftersom ER1-or ska börja trafikera UVEN i slutet av det här året eller i början av nästa. Det betyder att vi nu får in alla dörrar till plattformen även med multade Reginor och X12-or. Tidigare var vi tvungna att ropa ut att alla dörrar inte kom in till plattform för att undvika att det skedde olyckor vid avstigning vid dessa stationer.
Allt rullade på friktionsfritt under resan och vid fem i halv sju stannade vi på spår 2 i Västerås. Jag lämnade över till föraren som skulle fortsätta till Sala och kunde därmed gå för att byta om.