Veckan började igår med en lugn dag på kontoret. Jag gjorde en e-learning om en uppdatering av ETCS-systemet på X55 och Rc6. Jag hann även med att gå igenom och rensa mailkorgen samt uppdatera mig på en del nya dokument.
Även idag skulle jag ha varit på kontoret, men under gårdagseftermiddagen fick jag uppdraget att hjälpa till med en ER1-transport.
Därför tog jag tåget till Eskilstuna i morse vid halv åtta. Jag fortsatte till fots bort till depån och där fick jag veta lite mer om upplägget.
Det var två ER1-or som skulle multipelkopplas och sedan köras till verkstaden en bit utanför Västerås. Det blev en del rangering för att mina två fordon skulle hamna på samma spår utanför verkstadshallen, så att vi kunde koppla ihop dem.
När allt var klart körde vi upp till Eskilstuna C där vi bytte ände. Av någon anledning trivdes inte fordonen särskilt bra med varandra. Det gick jättebra att köra ut från depån, men när vi bytte ände så ville inte bakre fordonet vara med längre.
Trots allt gick det att köra – dock gick det inte så fort. Tillverkarens tekniker och jag ville inte stanna och försöka få ordning på fordonen utan vi var nöjda med att det gick framåt och att vi snart skulle nå målet.
Vi körde in på verkstadsområdet och kopplade isär fordonen och parkerade på varsitt spår på bangården.
Där var egentligen mitt uppdrag slutfört. Nu var det så att en annan ER1-a som stod inne i verkstadshallen skulle köras till Eskilstuna. Eftersom jag ändå var på plats var det enklast att jag tog körningen än att skicka dit en annan förare.
Vi fick vänta på att spåret utanför verkstadshallen blev ledigt så att vår ER1-a kunde bogseras ut. Sen startade vi upp fordonet och kunde köra ut från området.
Förutom att tågskyddssystemet trilskades var det inga problem att köra till Eskilstuna. Där körde vi ner till depån och in i verkstadshallen.
Nu var mina uppdrag avverkade och jag gick bort till Personallokalerna i stationshuset. Där hann jag med en kopp kaffe och ett kort samtal med min kompis som hade rast i Eskilstuna.
Vid tio i sju steg jag ombord på en Regina för att ta mig hem. En kollega som anställdes samtidigt med mig – det är hela sex år sen nu! – agerade avgångssignalerare eftersom det var brist på ombordare. Vi satt och pratade under resan till Västerås.
Efter att jag bytt om var det hög tid för mig att gå hem.