Förutom att söndagar brukar vara en stor resdag var det idag extra mycket resenärer med anledning av att höstlovsveckan avslutades. Därför bestod nästan alla tåg på sträckan Sala – Linköping (den så kallade UVEN) idag av multipelkopplade X50-or eller X12-or.
Jag började vid tvåtiden på eftermiddagen och vid fem i halv tre stannade två stycken ihopkopplade blå X12-or på spår 2. Jag bytte av kollegan som kört från Linköping och tog plats i förarsätet. När jag stängt dörrarna fortsatte vi norrut mot Ransta och Sala. I Ransta är plattformen kort och man får stanna med precision och då får man in tre av de fyra dörrarna vid plattformen. Förutom att man får ropa ut att det inte går att stiga av genom den bakersta dörren, får ombordaren i den enheten vakta så att ingen ändå försöker stiga av där. Det är inte så många som brukar stiga av i Ransta så det går oftast bra.
Framme på spår 2 i Sala bytte jag ände och gjorde mig klar. När InterCity-tågen till och från Dalarna ankommit och avgått var det några minuter kvar till vår avgång. När tiden var inne och signalen slagit om till grönt stängde jag dörrarna och så var vi på väg.
Medan resenärerna steg av och på under uppehållet i Västerås vid halv fyra gick jag ut och fotograferade.
Sedan fortsatte vi söderut med sikte på Linköping. Enligt tidtabell ankom vi spår 4 på Linköping C vid tio i sex. Jag lämnade över till den väntande föraren som efter en kvart skulle köra norrut igen.
Nu väntade en och en halv timmes rast i Personallokalerna och då var det hög tid att äta innehållet i matlådan.
Vid tjugo över sju var jag på väg ut till verkstaden där en X50-mult stod och väntade. Det skulle bli multipelkopplat även i den här riktningen och jag skulle klargöra ett av fordonen som inte varit ute i trafik tidigare idag. Ombordaren dök upp och tog plats i den bakre enheten och när alla förberedelser var klara kunde vi köra fram till den väntande skaran resenärer som stod på plattformen vid spår 3.
När alla tagit plats och klockan passerat fem över åtta var det dags att åka iväg. Inga konstigheter inträffade under resan till Västerås. I Kvicksund får man precisionsstanna eftersom plattformen också där är kort. Där får fyra av de åtta dörrarna plats vid plattformen och det gäller att stanna så att de två bakre dörrarna på det främre fordonet och de två främre dörrarna på det bakre fordonet står vid plattform. På X50 kan man låsa enstaka dörrar från förarhytten för att förhindra att dörrar som inte hamnar vid plattformen öppnas.
Framme på spår 4b på Västerås C vid fem i halv elva lämnade resenärerna vagnarna och ombordaren och jag synade igenom varsin enhet. Sen kunde jag växla ut till spår 6 på bangården bredvid Centralen. Jag fick också koppla isär de båda X50-orna så att allt skulle vara klart för morgondagens körningar.
När klockan passerat elva kunde jag gå till omklädningsrummet för att byta om. I morgon är jag ledig.