Torsdag

Eftersom det är förarbrist så tog jag ett körpass idag istället för mitt planerade kontorspass. Jag fick förmiddagen hemma och kunde fixa med några saker åt mamma.

Strax efter tolv gick jag ner till Centralen för att byta om. Jag tog ut fordonslistor och tågorder och hann även med att prata lite med kollegor och dricka ett par koppar kaffe.

Vid tjugo över ett gick jag ner till spår 5 där snart en av de grå X12-orna skulle ankomma från Sala. Jag bytte av kollegan som kört och vid fem över halv två var vi på väg.

Fram till Katrineholm gick allt bra och vi låg enligt tidtabell. Vi åkte igenom åskskurar på vägen och det blixtrade här och där. Mellan Katrineholm och Norrköping var det ett signalfel men vi tog oss ganska snabbt förbi det.

Efter Norrköping var det elfel på ena spåret och det hade varit helt strömlöst på båda spåren ett tag. Nu blev det tågkö ner mot Linköping och vi tappade tid.

När vi till slut stannade på spår 3 på Linköping C vid halv fem var det drygt 40 minuter efter tidtabell.

Jag gick bort till Personallokalerna för att ha rast. Operativa Personalledningen ringde och ändrade resten av arbetspasset. Istället för att åka från Linköping vid tio över sex skulle jag åka en timme senare. Detta på grund av elfelet mellan Norrköping och Linköping som gjorde att en del tåg fick vända i Norrköping för att glesa ut trafiken.

Under rasten fick jag ett meddelande om att även mitt tåg skulle vända i Norrköping och det var bara att beställa en taxi för att ta mig dit. Ett par kollegor följde också med.

Det var ett riktigt åskoväder strax innan och inne i Norrköping, men precis när taxin stannade vid Centralen så avtog regnet. Jag gick till den blå X12-an som stod på spår 1 och bytte av kollegan.

Vid tjugo i åtta kunde vi rulla iväg. Vi kom dock inte så långt innan vi fick stanna och stå still. Framför oss var ett växelfel som höll på att åtgärdas. Längre bort var det signalfel och tågkö, så det gjorde inte så mycket att vi fick stå just här.

Efter drygt en halvtimme var växelfelet reparerat och vi kunde fortsätta. Det var fortfarande lite tågkö framför när vi kom fram till signalfelet, men till slut var det vår tur att få passera. När vi nådde Katrineholm var vår försening nästan en och en halv timme.

Resten av resan norrut flöt på och vi kunde minska ner förseningen till en timme och tio minuter när vi stannade på spår 2 i Sala vid fem över elva.

Jag gjorde ett snabbt hyttbyte och så var vi på väg igen. Nu hade vi inga resenärer alls med oss och i Västerås kunde vi köra direkt ut till spår 7 på bangården bredvid Centralen för att parkera.

När midsommaraftonen precis börjat var jag på väg hemåt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 × ett =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.