Även idag tog jag pendeln ner till Centralen när jag hade parkerat bilen i Hagalund. Efter lite frukt, fika och prat med trevliga kollegor var det strax efter klockan tre dags att gå ner till spår 5 där Dalatåget med Rc6-lok samt åtta vagnar stod uppställt. Längden på tågsättet var 227 meter och vikten 477 ton. Jag hoppade upp i loket och förberedde mig för att köra. Innan det var dags för avgång hann jag även med att hämta en kopp kaffe i Bistron.
Kvart i fyra rullade vi iväg norrut från Stockholm. Eftersom det var klämdag idag var inte tåget så fullbokat som det brukar vara på fredagar, men det var ganska många resenärer i alla fall. Resan gick bra och vi hade uppehåll på Arlanda och i Uppsala, Sala, Avesta Krylbo och Hedemora. Precis när vi avgick från Hedemora ringde Fjärren och meddelade att Polisen begärt tågstopp efter Säter och att vi skulle bli stående i Säter tills trafiken släpptes på igen. Orsaken till tågstoppet var att det fanns obehöriga i spårområdet och att Polisen var ute och sökte efter dessa. Det blev ett långt stopp för oss – ganska precis efter två timmar i Säter fick vi börja röra oss – i 30 km/h fram till Gustafs – sen kunde jag öka farten och vi ankom spår 5 på Borlänge C två timmar och femton minuter efter tidtabell. Vårt tåg skulle egentligen gå till Falun men det blev bussersättning dit och vi skulle vända i Borlänge. Jag kopplade loss loket, gjorde rundgång och kopplade till i andra änden. Efter att ombordaren hjälpt till med bromsprovet var vi egentligen färdiga att åka men jag var tvungen att ha en liten matrast först, så jag fick gå till Bistron för att värma och äta min matlåda.
Vi kom sedan iväg från Borlänge ungefär 75 minuter sent och nu var det flera sena godståg ute när trafiken var i gång vid Säter i normal hastighet, så vi hade fyra godståg framför oss till att börja med. Efter uppehållet i Säter närmade vi oss Hedemora där det skulle bli ett ”tre-tågsmöte” på två spår. Det går till så här: Tåg 1 (i det här fallet ett godståg) kör in på ena spåret. Tåg 2 som kör i samma riktning som tåg 1 (vi) får stå ute på linjen vid infartssignalen och vänta. Tåg 3 (som kommer från andra hållet) får köra in på det lediga spåret. Då kan tåg 1 köra iväg och tåg 2 får köra in på det nu lediga spåret. Sen kan tåg 3 fortsätta (och naturligtvis även tåg 2). Nu blev det lite extra struligt eftersom det uppkom ett växelfel när godståget (tåg 1 i exemplet) skulle köra iväg. Vi fick stå länge och vänta vid infartssignalen och vi berördes också av växelfelet när vi skulle lämna Hedemora. Vi tappade ytterligare 20 minuter på allt detta.
Sen rullade allt på riktigt bra – uppehållen i Avesta Krylbo, Sala, Uppsala och Arlanda avverkades i rask takt – mycket beroende på att vi inte hade så många resenärer med oss. De flesta hade åkt med ett tidigare tåg som även det var sent men som låg ungefär i tid som vi skulle ha gjort om vi inte var sena. När vi till slut rullade in på spår 6 på Stockholm C var förseningen 85 minuter. Medan resenärerna lämnade vagnarna kopplade jag loss loket och gjorde rundgång. När det efterföljande bromsprovet var avklarat sa ombordaren och jag ”tack för i dag” åt varandra och så var jag snart på väg ut till Hagalund. Som vanligt tömdes toaletterna och sedan kopplades loket loss när jag stannat på spår 33. Jag fick köra bort loket till verkstaden och parkera på anvisat spår. Nu var dagens pass över.
När klockan slagit ett på natten mot lördag satte jag mig i bilen för att åka hem – det blev alltså dryga timmen övertid. Nu är jag ledig resten av lördagen och även på söndag 🙂 Nästa gång jag jobbar är på måndag.