Sista tidiga passet för den här veckan började vid halv fem. Det känns att jag har gått upp tidigt (mellan klockan ett och två) tre dagar i rad nu, men det är värst precis när man ska gå upp ur sängen. När jag väl är på väg till jobbet och när jag börjat jobba är det rätt ok faktiskt. Det är ju den bästa tiden nu – (ganska) varmt och framför allt ljust på morgnarna.
Mitt ”korta” insatståg – lok i vardera änden samt 6 vagnar däremellan – 189 meter långt stod på spår 11 i Nya Vagnhallen. Strax efter klockan fem körde jag ner till spår 3 på Centralen varifrån jag skulle avgå vid tjugo i sex som morgonens första tåg mot Uppsala. Det är stor skillnad att köra med sex vagnar mot de nio som de långa Uppsala-tågen normalt har. Det är mycket piggare och går betydligt fortare att få upp farten. Inga konstigheter på vägen norrut och när jag stannat på spår 4 i Uppsala var det dags att byta ände för att köra tillbaka efter en tjugo minuters uppehåll. Inte heller på tillbakavägen blev det några avvikelser från planen och när jag åter stannat på Stockholm C blev jag avbytt och kunde ta en timmes rast.
Vid tjugo i nio stod jag och väntade vid spår 19b på en X2:a från Arvika. Jag bytte av föraren och när syningen var avklarad körde jag ut till Hagalund. Där blev det toatömning och så hamnade jag på spår 14 i Nya Vagnhallen där kollegan som skulle ha tågsättet till nästa uppdrag redan stod och väntade på att få ta över. Efter avklarad överlämning gick jag till utgången för att åka hemåt. Klockan var nu i det närmaste 10. Det är skönt att sluta tidigt 🙂
I morgon är jag ledig men på fredag jobbar jag igen.