Ytterligare en dag med utbildning stod på schemat och vid halv sju steg jag ombord för att åka med en X12-a till Linköping. Idag skulle vi nya instruktionsförare få information om hur det går till när vi ska ha uppföljning av våra lokförarkollegor.
Uppföljning sker första gången efter sex månader som examinerad lokförare, en så kallad Grundutbildningsuppföljning, och sedan vartannat år, så kallad Periodisk uppföljning. Dessutom finns något som heter Extra uppföljning som till exempel sker när någon varit tjänstledig en tid och ska återkomma i tjänst.
En instruktör åker med under ett arbetspass och följer upp hur lokföraren arbetar och att denna följer gällande regler och rutiner. Det är dock inte bara i kontrollsyfte utan även ett tillfälle för repetition och utbildning.
Efter genomförd uppföljning ska resultatet matas in i ett datasystem och själva protokollet arkiveras hos lokförarens gruppchef.
Man sammanställer sedan resultatet från alla årets uppföljningar och då kan det till exempel framkomma att lokförarkåren som helhet behöver uppfräschning av kunskaper gällande något moment i arbetet som inträffar väldigt sällan. Då kan man plocka in detta moment i nästa års Trafiksäkerhetsutbildning för att höja och friska upp kompetensnivån. För ett par år sedan hade vi till exempel en temadag med växling, där vi fick koppla ur en vagn ur tågsättet och sedan växla bort och ställa upp den på ett spår. Vi fick alltså koppla isär och ihop vagnar – ett moment som normalt bara utförs på våra depåer.
När dagen var slut gick vi till järnvägsstationen för att åka hem.
I morgon är det tågkörning igen.