Efter en månads skön semester var det dags att sätta på sig uniformen igen och jobba. Jag började inte förrän klockan fyra på eftermiddagen men jag gick till jobbet tidigare för att att hinna uppdatera plattan som legat i ryggsäcken under ledigheten. Dessutom ville jag så klart mjukstarta lite och sitta och fika och prata med kollegor.
När plattan var up-to-date och jag fått en kort introduktion av den nya versionen av TrAppen som kommit ut under min semester gick jag ner till spår 2 vid tjugo över fyra. Där var en X50 på ingång och när den stannat tog jag över från föraren och hans elev som kört från Linköping. Efter uppehåll i Ransta rullade vi in till spår 2 i Sala enligt tidtabell. Där gick jag till förarhytten i andra änden och gjorde mig klar.
När de båda dalatågen lämnat Sala i varsin riktning och klockan blev tio över fem var det dags för avgång. Jag lämnade över till kollegan som skulle köra vidare när vi stod på spår 5 i Västerås vid halv sex.
Jag hade ”servicepasset” idag då man kör tre vändor till Sala och sedan på nattkröken ska köra en X14 till verkstaden i utkanten av Västerås. I kväll skulle det dock inte bli någon körning till verkstaden och dessutom hade Operativa Personalledningen ringt mig och frågat om jag kunde ta en fjärde vända till Sala eftersom det saknades förare. Eftersom jag inte skulle köra till verkstaden sa jag ok till den fjärde vändan.
Jag passade på att äta min matlåda i Personallokalerna under den knappt en timmes långa rasten. Dock hade trafikstörningsinformation kommit om att det var stopp i tågtrafiken i Katrineholm på grund av obehöriga i spårområdet, så mitt nästa tåg skulle bli försenat.
Tåget blev så mycket försenat när trafiken väl kom igång att Trafikledningen beslutade att ställa in varvet till Sala och vända tåget i Västerås. Strax efter åtta dök det upp på spår 5 i Västerås och jag tog hand om X50-an, så att föraren skulle hinna få sin rast innan återfärden mot Linköping. Efter att ha bytt ände och utfört kontrollerna före körning var jag tvungen att hasta bort till spår 2 där en X12-a var i antågande. Nu när trafiken kommit igång dök det upp tre tåg från Linköping inom 20 minuter. Jag bytte av Linköpingskollegan som kört och snart var vi på väg mot Sala.
Den vanliga proceduren med att byta ände när vi stannat på spår 2 i Sala upprepades och vid tio över nio stängde jag dörrarna och körde iväg. När vi stannat på spår 5 i Västerås lämnade jag tillbaka tågsättet till kollegan som nu haft sin rast.
Nu fick jag direkt gå till spår 4a där mitt nästa tåg – en X50 – skulle rulla in om någon minut. Det var alltså dags för extravändan nu. Jag bytte av föraren och snart var vi på väg. Allt gick bra och vid tjugo i elva stod vi åter på spår 4a. Ombordaren synade igenom tågsättet och sedan återstod för mig att köra ut och parkera på spår 8 på bangården bredvid Centralen.
När det var klart hjälpte jag en kollega som skulle parkera en X14 på spår 7 att lägga växlarna så att han kunde köra direkt ut utan att behöva stanna.
Då det inte blev någon verkstadskörning för mig fick jag vara reserv ett par timmar i slutet av passet, men det var helt lugnt och jag kunde gå hem på utsatt tid strax före klockan ett på natten.