Även dagens pass skulle ta mig till Linköping. Började inte förrän vid tio över fem på eftermiddagen så jag hann fixa lite hemma innan det var dags att bege sig till jobbet.
Vid halv sex stannade en X50 på spår 5 och jag bytte av kollegan som kört från Sala. I Kolbäck fick vi stå och vänta strax före plattformen eftersom båda spåren var upptagna av omledda tåg. Det var problem med elförsörjningen i Kungsör och då fick tågen istället köra via Kolbäck och Köping. Vi tappade åtta minuter där och kom naturligtvis sedan i otakt med mötena. Som mest låg vi tolv minuter efter tidtabell men det är ganska mycket luft i tidtabellen så om man kör så effektivt som möjligt så kan man plocka in minuter. Det hjälper också till att köra Regina (X50) som får köra fortare än de 160 km/h som är maxhastigheten för X12 – och som också tidtabellen är planerad för.
När vi stannade på spår 3 på Linköping C vid tio i åtta var hela förseningen inhämtad. Efter att ombordaren synat igenom vagnarna stängde jag dörrarna och körde bort till verkstaden och parkerade.
Nu väntade en timmes rast i Personallokalerna och då åt jag maten jag hade köpt med mig.
Jag skulle ta emot nästa regionaltåg från Sala som egentligen borde ha dykt upp vid tio i nio i Linköping. Nu var det en av de där dagarna på järnvägen där flera saker inträffar. Inte nog med att det var problem med elen i Kungsör – ett stort signalfel inträffade i Rekarne mellan Eskilstuna och Kolbäck så det var helt stopp i trafiken – alltså även för de tåg som skulle omledas via Kolbäck. Och det tåg jag skulle ta emot blev ståendes där i över en timme.
Det blev alltså en betydligt längre rast för mig i Linköping, men det gjorde inte så mycket – det finns ju kollegor att prata med, TV att kolla på och kaffe att dricka.
Vid kvart över tio rullade X12-an in till spår 3 och då var den alltså nästan en och en halv timme sen. Jag tog över och bytte ände samt gjorde mig klar för att köra tjänstetåg (utan passagerare) tillbaka till Västerås. Jag fick vänta på grönt tills en X2-a hade avgått och kom iväg vid halv elva. Det var då drygt en timme senare än planerat.
Efter Katrineholm ringde SJs Trafikledning upp mig och meddelade att jag skulle få bli omledd via Stockholm eftersom jag inte skulle hinna förbi ett banarbete på vägen upp mot Västerås. Annars skulle jag bli stående tills arbetet avslutats strax efter klockan fyra på morgonen. Jag fick stanna i Flen och vänta på att få ett nytt tågnummer av Trafikverket, så att jag kunde plocka ut ny tågorder. Efter kanske femton minuter var all exercis klar och jag kunde fortsätta. Klockan var nu tjugo minuter i midnatt. Det var inte många tåg ute vid den här tiden, men en hel del arbeten på ena spåret upp mot Stockholm.
Till slut kom jag fram till Västerås och kunde köra ut till spår 7 på bangården bredvid Centralen och parkera. Klockan var nu tio i två på torsdagsmorgonen och det hade blivit drygt två timmars övertid. Nu är jag ledig resten av torsdagen.