Även dagens pass började strax efter klockan 10, men idag var det loktåg som gällde och en tur till Dalarna. Mitt tågsätt stod på spår 13 inne i Nya Vagnhallen och när tiden var inne kunde jag köra ner till spår 4 på Centralen där jag fick göra rundgång. Efter att bromsprovet var klart var det bara att invänta avgång.
Vid kvart i tolv satte jag fart mot Dalarna med uppehåll efter vägen på Arlanda och i Uppsala, Sala, Avesta-Krylbo, Hedemora och Säter. I Stora Tuna alldeles före Borlänge fick vi stanna för att vänta på ett mötande tåg.
Framme på Borlänge C blev jag avbytt och gick till Personallokalen för att ha rast och äta en sen lunch.
Strax före klockan 16 gick jag ut till spår 3 för att byta av föraren på tåget från Mora. För att ett Rc-lok ska fungera måste drivmotorerna få kylning. Kylningen fås genom att fläktar (ventilatorer) blåser luft på motorerna. En kompressor skapar tryckluft som lagras i en tank och bland annat används till bromssystemet. Dessa så kallade hjälpmaskiner (bland annat ventilatorer och kompressor) drivs av trefas växelspänning (400 V 50 Hz) precis som vilka industrimaskiner som helst, men det här loket hade fått något problem med trefas-matningen, så man kunde inte ha alla maskiner igång samtidigt. Det krävdes lite manuella rutiner för att kunna köra, men det gick ganska bra ändå. Dock var vi lite försenade när vi lämnade Borlänge och fick under resan stanna för att vänta på mötande tåg och när vi så småningom stannade i Stockholm hade vi blivit 20 minuter sena.
Växlingspersonal hjälpte till och kopplade loss vagnarna och jag kunde direkt köra ut loket till Hagalund. Halvvägs mötte jag ersättningsloket som skulle ner till vagnarna på Centralen och köra upp till Dalarna igen efter någon timme. Jag ställde loket utanför verkstaden och i med det var arbetsdagen över och jag kunde åka hem.