Åkte hemifrån vid 4.30-tiden och framme i Hagalund fixade jag tågordrar mm samt tog kaffe och smörgås. Idag var jag ensam elev och min handledare dök upp efter ett tag. Tillsammans gick vi ut till spår 11 i Nya Vagnhallen, där vår X2:a, som vi skulle klargöra, stod. När klargöringen var färdig fick vi åka ner till Norra Bantorget för furnering och en halvtimme därefter rullade vi fram till spår 10, varifrån vi skulle avgå.
När tiden var inne och vi fått klart från ombordarna satte vi fart ut från Stockholm. Tågets destination var Köpenhamn, men vi skulle bara köra till Linköping och på vägen göra uppehåll i Södertälje Syd och Norrköping. Det enda som hände på vägen var att det var problem med bommarna i Fiskeby, söder om Norrköping. ”Fjärren” d v s fjärrtågklareraren ringde och förvarnade och när vi kom fram såg vi att en av bommarna pekade uppåt med ungefär 45°. Vi plockade fram två blanketter – en för att få order om att vägskyddsanläggningen var felaktig och en för att få tillstånd att passera en huvudsignal i stopp. Huvudsignalen var kopplad så att den inte kan visa grönt om inte vägskyddet fungerar som det ska. Precis när jag lyfte telefonen för att ringa till fjärren, ryckte det till i bommen som pekade uppåt och den gick ner till nedfällt läge. Några sekunder senare visade vägskyddssignalen ”Passera” och huvudsignalen slog om till grönt. Då kunde vi fortsätta utan att skriva nån blankett 🙂
I Linköping gick jag till personallokalerna och åt min matlåda samt kollade på Sveriges match i Kälkhockey i Paralympics. Sen var det dags att gå tillbaka till stationen för att invänta tåget som vi skulle ta över och köra till Stockholm. Det var cirka 10 minuter sent när vi tog över och det höll sig runt det ända tills vi kom till Järna, då vi hade rött i en signal. Det verkade som att det var något lindrigare signalfel för efter någon minut slog det om till grönt igen och vi kunde fortsätta. Vi tappade runt 5 minuter på det stoppet, men körde in lite tid på vägen in till Stockholm och kom i mål 12 minuter efter tidtabell. När tågsättet var synat körde vi till vändspåren i Karlberg och bytte ände. Sen var det dags för påfyllning av furneringen s k stödfurnering på Norra Bantorget. Det var lite dåligt med färskvatten i tre av vagnarna, så jag fick lära mig hur man fyller på vatten också.
Sista etappen var ett par minuters färd fram till spår 11, där vi lämnade över tågsättet till nästa förare och vi kunde därmed ”ta kväller”. Jag tog pendeln till Ulriksdal och gick direkt till bilparkeringen i Hagalund och åkte hem.