Då var det dags att hjälpa åkstationen i Fagersta med ett arbetspass. Började klockan 9 på Centralen i Västerås och kvart över satt jag i en X14 för att åka med upp till Fagersta Central. En knapp timme senare steg jag av och gick till Personallokalerna. Till skillnad från igår var det ett strålande höstväder idag.
Tio i elva stod jag i solen vid spår 3 då en X14 från Smedjebacken rullade in. Jag bytte av föraren och snart var vi på väg söderut. Vid kvart i tolv ankom vi spår 4b på Västerås C och jag bytte ände. Jag hann också med att gå upp till Personallokalerna för att hämta en kopp kaffe.
Kvart över tolv stängde jag dörrarna och så begav vi oss norrut igen. Framme på Fagersta Norra steg de sista resenärerna av och vi kunde köra tillbaka till spår 1 på Fagersta C där vi parkerade. Nu väntade ungefär en timmes rast och jag gick för att köpa en matlåda som jag åt i Personallokalerna.
Halv tre var det dags att köra tillbaka till Fagersta N där jag bytte ände igen och vid kvart i avgick vi därifrån. När vi en timme senare stannade på spår 4b på Västerås C var det dags att byta ände igen.
Kvart över fyra körde vi iväg och nu var det ganska mycket resenärer ombord. Många var ungdomar som skulle hem efter skolan. Samma procedur upprepades vid Fagersta Norra. Efter att alla stigit av och ombordaren synat igenom tågsättet körde vi tillbaka till spår 1 på Fagersta C för ytterligare en timmes rast.
Halv sju körde vi tillbaka till Fagersta Norra igen. Det var inga resenärer som ville åka med oss därifrån och när jag bytt ände och det var några minuter kvar till avgångstiden blev det plötsligt spänningslöst i kontaktledningen. Först kanske tio sekunder innan spänningen kom tillbaka men efter ett kort tag försvann den igen och nu kom den inte tillbaka på en gång. Jag ringde till tågklareraren i Fagersta som skulle ringa Eldriften. Efter någon minut ringde tågklareraren tillbaka och meddelade att det var så kallade ”Räddningsfrånkoppling” och att det förmodligen hade med röjningsarbetet efter urspårningen i Ludvika att göra.
Eftersom vi inte fick någon prognos på hur länge det skulle vara spänningslöst tog jag det säkra före det osäkra och slog av batteriet i fordonet så att vi inte skulle stå där med tomt batteri. Problemet är bara att man då inte får någon indikation på när spänningen kommer tillbaka, men efter bara några minuter ringde tågklareraren igen och meddelade att spänningen var tillbaka. Det var alltså bara att starta upp fordonet igen och när allt var klart kunde vi komma iväg knappt tio minuter sent.
Då det inte var många resenärer efter vägen så vi kunde tillämpa ”behovsuppehåll” det vill säga bara behöva stanna om det finns av- eller påstigande. Ombordaren höll reda på var resenärer skulle stiga av och jag körde sakta förbi plattformarna för att se så att det inte fanns någon som skulle med. På det här sättet kunde vi köra in tid och när vi till slut ankom spår 4b på Västerås C vid kvart i åtta var det bara en minut senare än planerat.
Jag lämnade över till kollegan som skulle köra tillbaka till Fagersta efter en halvtimme och gick sedan till omklädningsrummet för att byta om.
Nu är jag ledig i helgen och jobbar igen på måndag.