Igår var det utbildning i Hagalund på det nya europeiska tågskyddssystemet ETCS som X55:orna (SJ3000) är utrustade med. Det finns också några Rc6-lok som har detta tågskyddssystem för att kunna köra på bland annat Botniabanan, så vi var även ut och tittade i ett sådant lok. Vi skrev också ett prov och alla blev godkända.
Idag var det dags för första övningskörningsdagen och då skulle vi utgå från Västerås, vilket passade mig ypperligt. Instruktören och min kollega kom med tåg från Stockholm vid niotiden och vid kvart över gick vi ut till spår 2 där snart en X50 (Regina) från Linköping ankom. Vi tog plats i förarhytten och kollegan fick sätta sig i förarstolen. Strax före halv tio rullade vi i väg från Västerås och efter uppehåll i Ransta ankom vi till spår 2 i Sala en halvtimme senare.
I Sala är det nio minuters vändtid och efter att ha bytt ände och testat förarövervakning samt gjort bromsprov var det tid för avgång och nu fick jag köra. Det var uppehåll i Ransta även i den här riktningen och när vi stannat på spår 5 på Västerås C bytte vi så att kollegan skulle köra igen. Vid fem över halv elva lämnade vi Västerås och hade uppehåll i Kolbäck, Kvicksund, Eskilstuna, Hälleforsnäs, Flen, Katrineholm och Norrköping innan vi ankom spår 4 på slutdestinationen Linköping vid tio i ett.
När tåget var tomt på resenärer växlade vi bort till verkstadsspåren där vi parkerade och gick till Personallokalerna för att ha ungefär en timmes rast. Vi åt lunch och tog en kaffe innan det var dags att gå tillbaka till samma fordon för att köra tillbaka till Västerås.
Nu var det min tur att köra och vi växlade fram till spår 3, varifrån vi skulle avgå vid fem över två. Det är uppehåll på samma ställen i den här riktningen och vid fem i halv fem stannade vi på spår 1b på Västerås C och lämnade över tåget till den väntande föraren. Kollegan och instruktören skulle byta tåg och åka till Stockholm och jag gick till omklädningsrummet för att byta om och cykla hem.
Direkt när jag kommit hem bytte jag om igen och åkte iväg till min förra arbetsgivare Axelssons, där det blev busstransport till en golfbana utanför Västerås. Där väntade en liten höstfest med kräftor, buffé från grillen och trevlig samvaro med vänner och kollegor. Det blev dock inget nattsudd utan när alla var mätta och belåtna gick bussen tillbaka vid halv nio.