Kvart över fem började passet i morse. Efter att ha tagit ut tågordrar och fordonslistor begav jag mig ut till spår 37, där tågsättet stod och väntade.
Det var mycket snö på bangården och där det inte hade åkt något tåg var spåren översnöade.
Jag skulle köra tjänstetåg till Uppsala och jag hade sju personvagnar samt ett Rc6-lok i vardera änden. När jag kollat att allt var ok körde jag ner till Norra Bantorget för att byta ände. När det var klart och jag var redo för att köra norrut ringde jag fjärren, som meddelade att det var ett växelfel i Karlberg och att jag skulle få stå och vänta ett tag. På vägen ner till Norra Bantorget hade jag sett reparatörer i norrgående spår samt att tågen norrut körde på andra spår än normalt, så jag hade redan förstått att det var något strul på gång.
När jag i sakta mak på grund av tågkö fått börja köra norrut och jag hade passerat växelfelet på andra spår än de normala var jag en halvtimme efter tidtabell. Förseningen gick inte att köra in nämnvärt och jag bytte snabbt ände efter att ha stannat på spår 1 i Uppsala. Avgången jag skulle köra var ett direkttåg till Stockholm C – alltså utan stopp på mellanliggande stationer – och vi kom iväg ungefär en halvtimme efter plan. Framme på Centralen i Stockholm hamnade vi på spår 12, där jag än en gång fick byta ände för att kunna köra ut till Hagalund igen. Jag behövde inte köra genom toatömningen och hamnade sedan åter på spår 37, där det norra loket, alltså det jag för tillfället körde, kopplades loss och jag fick köra bort det till lokstallet. Där skulle jag parkera det på ett av spåren och för att komma dit var jag tvungen att lägga om en klotväxel – alltså en handmanövrerad växel som man lägger om med ett röd/gult-klot. Växeln var översnöad, så jag var tvungen att sopa bort snön först innan jag kunde lägga om den. Annars lägger sig packad snö och hindrar växeltungan från att ligga emot ytterrälen och kontrollerar man inte detta noga så är det lätt att spåra ur i växeln. När jag parkerat loket var det bara att bege sig bort till Ulriksdal för att där ta pendeln ner till Centralen, där nästa uppdrag skulle utföras.
Jag skulle lösa av föraren på ett X2000-tåg från Göteborg men det hade blivit 25 minuter sent på grund av spårfel och växelfel längs vägen, så jag hann med att ta ett par smörgåsar och kaffe innan det var dags att gå ner till spår 17b. Föraren som körde hade pratat med driftstöd under resan och de ville att jag skulle kolla statusen på nedisningen av tågsättet. Om det blir för mycket snö och is så blir dels tågsättet mycket tyngre vilket skapar stötig gång, dels fungerar inte korglutningen som den ska eftersom snö och is tar emot när korgen ska luta och det medför dålig komfort inne i tåget när vi kör genom kurviga partier längs banan och vi kan behöva sänka farten, dels kan rörliga delar t ex bromsok, stötdämpare m m bli inkapslade av snö och is så att de inte kan röra sig som det är tänkt. Man kan då råka ut för tjuvbroms det vill säga att bromsen ligger till lite grand fastän den inte ska det eftersom snö och is hindrar den från att lossa helt.
Jag ställde mig så att hela tågsättet skulle passera mig när det rullade in på spår 17b och kollade hur det såg ut. Det var absolut ingen akut fara med nedisningen och jag gick fram till föraren och löste av honom. När jag fått klart från ombordarna körde jag till vändspåren i Karlberg, där jag ringde driftstöd och meddelade statusen på nedisningen. Jag bytte sedan ände och fick nästan direkt rulla ner till Norra Bantorget för att invänta stödfurnering och att ombordarna skulle dyka upp i taxi. Vid tjugo över tolv körde jag fram till spår 10 på Centralen där jag lämnade över till den väntande föraren. Därmed var dagens insatser över och det som återstod var att ta pendeln till Hagalund och där sätta mig i bilen och åka hem. Imorgon är jag ledig, sen väntar en jobbarhelg.