Dagens pass började klockan åtta med att jag ringde Operativa Depåchefen för att anmäla mig. Jag hade provkörning på schemat idag och fick direkt ett uppdrag. En X2-drivenhet skulle kollas efter verkstadsbesök och en provkörning till Gnesta var inplanerad med start tjugo över nio. Drivenheten hade tillfälligt kopplats ihop med en manövervagn, så att man skulle kunna köra i båda riktningar.
I byggnaden där Personallokalerna finns var vattnet avstängt på grund av en vattenläcka i närheten, så efter att ha tagit ut körordrarna gick jag bort till Platskontrollen för ett toabesök och för att ta en kopp kaffe. Jag gick sedan bort till spår 49 där fordonet stod. Efter att ha gjort en kontroll att allt var ok – både utvändigt och i båda hytterna – var det dags att starta provkörningen.
En sån här kort fordonskombination (39 meter lång) kallas lite skämtsamt för ”X2-sport” och för mig var det första gången jag skulle få köra en sådan. En reparatör från verkstaden följde med ifall något skulle gå på tok.
Vi rullade iväg från Hagalund några minuter före körplanen. Det var verkligen skillnad i acceleration mot att köra en ”vanlig” X2:a – mycket piggare och det naturligtvis eftersom 5 vagnar saknas. Av samma anledning märktes också stor skillnad när man elbromsade – väldigt kraftig elbroms.
Vi upptäckte inga fel på vägen till Gnesta – speciellt skulle vi kontrollera att allt fungerade som det skulle när man passerade en så kallad ”nollsektion” – det vill säga en strömlös sektion på kontaktledningen. Sådana finns vid gränsen mellan olika matarstationer som levererar el till kontaktledningen och kan vara 50-300 meter långa. Det man gör när man ska passera en nollsektion är att trycka på en knapp vid förarplatsen precis före nollsektionens början för att tala om för elektroniken att nu snart blir det spänningslöst. När man sedan passerat den spänningslösa sträckan ska all elektronik kopplas in igen och så ska man kunna fortsätta köra precis som om inget hade hänt.
Allt fungerade som förväntat och framme i Gnesta var det bara till att byta hytt och ringa fjärren och meddela att vi var klara för att köra tillbaka igen. Efter att ett snabbtåg passerat fick vi grönt och kunde köra tillbaka till Hagalund – också det utan komplikationer.
Strax före klockan elva var vi åter i Hagalund och lämnade fordonet på samma spår som vi startade i från. Jag gick tillbaka till Personallokalerna och tillbringade där resten av passet tillsammans med kaffekopp och kollegor. Klockan 17 var passet över och jag kunde gå bort till parkeringen för att åka hem. I morgon är jag ledig, men sen väntar en jobbhelg.