Onsdagens arbetspass började inte förrän tjugo i sex på eftermiddagen så jag hann lugnt med att handla lite och åka till föräldrarna och hjälpa dem med några saker innan det var dags att byta om och bege sig till Hagalund.
Mitt InterCity-tåg – lok plus fem vagnar – stod på spår 36 och när jag kom ut dit höll depåpersonalen på med det sista i klargöringen. När allt var klart kunde jag köra ner till Norra Bantorget där ombordpersonalen väntade och Cateringservice furnerade. Strax före klockan sju rullade vi fram till spår 11 på Centralen där resenärerna väntade på att få stiga ombord. Fem över sju avgick vi mot Värmland och vi hade tur som fick avgå som vi skulle eftersom ett trafikstopp på drygt en timme på grund av obehöriga i spårområdet mellan Järna och Mölnbo precis hade avslutats. Alla tåg framför oss var väldigt försenade men vi var i tid 🙂
Efter uppehåll i Södertälje och Katrineholm stannade vi på spår 2 i Hallsberg och jag blev avbytt av föraren som skulle köra resten av sträckan. Jag gick bort till Personallokalerna för att ha ungefär en och en halv timmes rast.
Nu hade jag dock slut på tur för dagens sista X2000-avgång från Göteborg mot Stockholm, som jag skulle ta över i Hallsberg, fick stanna i Laxå på grund av en befarad olycka mellan Laxå och Hallsberg. Det tog sin lilla tid innan trafiken kunde släppas på igen – lyckligtvis var det ingen olycka – och när tåget stannade på spår 3 i Hallsberg och jag bytte av föraren och hans elev var det nästan två timmar senare än planerat. Nu var det raka vägen till Stockholm – utan uppehåll – men på grund av ett tåg framför oss och lite pågående banarbeten så här på nattkröken hade förseningen ökat till två timmar och två minuter när vi rullade in på spår 18b på Stockholm C vid halv tvåtiden på natten. Efter att ombordarna synat klart körde jag fram till Norra Bantorget där Cateringservice direkt avfurnerade och så kunde jag fortsätta ut till Hagalund. Efter toatömningen fick jag parkera på spår 28. Det var ganska lugnt på bangården så här dags.
Jag satte mig i bilen för att åka hem när klockan var kvart i tre på torsdagsmorgonen. Det här var inte bara veckans sista arbetspass utan även månadens sista – nu väntar drygt tre veckors skön semester 🙂 Det lär med andra ord bli lite stiltje på bloggfronten ett tag framöver – men ”I will be back …”